Sommar på riktigt!

Kan det bli mer sommar än så här! Solvarma bär i drivor!

I år måste det vara ett riktigt hallonår. På bara någon timme fick jag ihop närmare sju liter av toppenkvalitet. Stora, fasta bär utan en enda mask. Och allt på ett och samma ställe.

Så det har räckt till både fil, glass och att äta som de är samt flera burkar med härlig sylt. Nu är det sommar på riktigt!

Djungel

När man plockar fram pelargonerna från förrådet i slutet på våren tror man inte att det skall bli "folk" av dem igen. Från några torra grenar med ett och annat ljusgrönt blad till en halvmeter hög buske översållad med blommor på mindre än två månader. Det är inte illa.

Funderar också på att anlägga en "djungel". Hittade den här palmen på plantskolan för 159 kronor så nu är jag sugen på att köpa några fler (om de finns kvar). Det var en dam på plantskolan som berättade att hon hade köpt några förra sommaren. I höstas när frosten hade närmat sig hade hon satt in dem i sitt förråd med litet hopp om att de skulle överleva. Men det gjorde de, så nu skulle hon också köpa fler. Så kan hon så borde väl jag också kunna övervintra dem i förrådet.

 

Kortvecka!

Man lär så länge man lever. Jag visste inte att lejongap kunde övervintra, trodde de var ettåriga. Men nu har jag lärt mig att de kan övervintra om vintern är mild och man inte rycker upp dem och slänger dem på komposten. Det var nära att jag gjorde det men de såg så gröna och fina ut i våras så jag kunde inte låta bli att se vad som skulle hända med dem. Och tur var det - för nu blommar de så här fint!

Och nu är det snart midsommar. Härligt med lite extra ledigt.

Efter regn kommer sol

Något nationaldagsfirande i hängmattan blev det inte. Det var mycket regn men det var trots allt välkommet med en ordentlig rotblöta. Den satte en väldig fart på växtligheten inklusive sniglarna. Det är helt hopplöst i år och snart ger jag upp. Spenaten har jag sått tre gånger! Och när den har kommit upp i en lång grön rad så tar det bara någon dag så är allt borta igen. Salladen har luckor här och där och flera astrar är av på mitten. Men skam den som ger sig - jag sår och fyller i luckorna och hoppas på att sniglarna skall försvinna (utrotas). Klipp, klipp, klipp!

Jag får glädja mig åt mina blommor istället. Schersminen har precis slagit ut och den doftar underbart. Och fingerborgsblommorna är manshöga och lyser som stora utropstecken i rabatten. I alla fall något som sniglarna inte gillar!

Dags för sista klipp-klipp-turen för i kväll.

Härlig helg

Ytterligare en härlig helg med riktigt sommarväder. Och äntligen börjar det mesta komma på plats, så snart kan man slå sig till ro (nå ja) och njuta frukterna av allt hårt arbete.

Trädgårdslandet är nästan klart, återstår bara att sätta ut luktärterna. Har grävt ur komposten så jag har fått mycket fin jordförbättring till min tunga lerjord. Så nu är det bara snigeljakt, lite rensning och vattning som behövs framöver.

Sommarblommorna har också kommit på plats. I år har jag inte köpt lika mycket som jag brukar eftersom jag har lyckats övervintra en massa pelargoner (plus nya sticklingar). De har nu fått ny jord och krukor så till midsommar räknar jag med full blomning.

Dahliorna växer också så det knakar och min rosenbuske håller på att hämta sig från svåra angrepp av bladlöss. Så med tiden hoppas jag på mycket blommor. Men lite nytt kan man inte motstå. Bland annat lite surfinior och petunior i härliga färger.

Så nationaldagen ser jag fram emot att fira i hängmattan.

Busy, busy ...

Nu är det bråda dagar (=ingen datortid). Det är mycket som skall i jorden, vattnas, rensas, klippas (och halshuggas = sniglar). I helgen har de flesta krukorna fyllts med sommarblommor (återkommer med dem) och grönsakslandet har vattnats och rensats. Och så har har det naturligtvis skördats ruccola, rädisor och mangold.

Och man blir lika överrumplad varje år över den enorma växtkraften. På en månad har rabatten utanför sovrummet förändrats på det här viset. Det stora gröna på sista bilden är schersminen som snart kommer att blomma.

Så nu är man busy, busy doing garden job ...

Klipp! Klipp! Klipp!

 Alla dessa j...a mördarsniglar. Det fullkomligt kryllar av dem och hur många man än klipper huvudet av så finns det lika många kvar. Det är omöjligt att hålla jämna steg med dem och det är lätt att ge upp när man går där krokryggig med saxen i högsta hugg. Men då får man tänka på att varje klippt snigel är 400 stycken färre ägg och presumtiva trädgårdsmarodörer. Så det är bara fortsätta att klippa, klippa, klippa.

Nästan alla späda salladsblad har de knaprat i sig och av alla spenatplantor som tittat upp finns en (!) kvar. Så det är bara att så nytt och fortsätta att klippa.

Och så lägger jag ut gröna små "strössel" som de skall äta av, bli så mätta att de aldrig vill äta mer och därmed dö av svält. Jag lägger dem under stenar och plattor och under buskar så att fåglarna inte ser dem. Jag tror det hjälper (har sett döda sniglar under plattorna). 

Nu blommar gullvivorna. Något att glädja sig åt i alla fall.

Skynda långsamt

Jag hade det på känn - att värmen bara var på tillfälligt besök. Så det är tur att man har skyndat lagom och inte fått ner alla fröer i jorden, flyttat ut pelargonerna och börjat fylla krukorna med sommarblommor riktigt än.

Jag hoppades att kylan skulle gett sniglarna en match men tyvärr verkar det inte så. Har precis varit ute och klippt en hel hög så de tycks överleva det mesta. 

Men årets första skörd är gjord. Eller är det förra årets sista skörd? Jag har haft några purjolökar som övervintrat ute i landet. Ett tag såg de väldigt hängiga ut men efter sol och värme piggnade de till igen. Och gott smakade den också.

Fem dagar ...

... tog det för de första rädisorna att titta upp. Så nu får man vakta de späda bladen så de inte blir snigelmat. I går hamnade även de första polka- och rödbetsfröna i jorden. Fast de brukar vara lite segare i starten.

Som alltid tycker man att våren kommer plötsligt och passerar i en hiskelig fart. Så även i år. Och det blir så märkligt när allt har spruckit ut och blommat över innan vi ens har kommit in i maj. Hur kommer maj att bli utan blommande hägg och fruktträd?

Men man får njuta så länge det varar och hålla utkik efter all fägring. För det finns en massa vackra blommor som man inte tänker på. Som lönnens blommor till exempel. De är skira och har en väldigt vacker gulgrön färg. Men det är inte alltid så lätt att komma nära dem. Som tur är har vi en som växer alldeles vid altanen och där kommer man tillräckligt nära för att titta på dem. 

 

Och mina härliga tulpaner som jag satte i krukorna på altanen i höstas blommar så här vackert nu.

Soligt och varmt!

 En sådan påskhelg vi fick! 23 grader och sol tre dagar i sträck! 

Så nu har vårbruket kommit igång på riktigt. Det har städats och eldats, burits hem säckar med torvmull, kogödsel och hönsgödsel och mindre påsar med diverse frön. Så det har blivit mycket förberedelser (varvat med lite sill och ägg) och inte så mycket planterande. Men de första omgångarna av rädisor, spenat och mangold hann jag i alla fall att få i jorden innan man var tillbaka i verkligheten igen.

Jag fick även till några frösådder. Jag brukar  varken ha tid eller plats för sådana men i år gjorde jag ett litet undantag. Hittade lite gamla fröer som jag tänkte chansa med och se om det blir något av dem. Det var fröer från spikklubba som jag samlade in 2010 (!) och det var gamla fröer av en liten sorts solros med rostbruna blommor och fröer från blomsterböna. Hittade även några från en slingerväxt med vita blommor som jag glömt namnet på. Det blir spännande att se om det kommer upp något (återkommer med rapport senare).

Blev också glad åt att min enda pingstlilja blommor. På något konstigt sätt överlever den år från år och blommar med en enda blomma. Jag vet inte vad den kommer ifrån för jag har inte planterat den. Men jag borde plantera flera för jag gillar pingstliljor mycket mer än påskliljor (som finns lite här och där i hela trädgården). Får försöka komma ihåg det till hösten.

Tidigt

Förra året var allt sent. I år är allt tidigt, nästan en månad tidigare än normalt. Forsythian blommar för fullt och påskliljorna har nästan blommat över över innan påsken ens har börjat.

Och idag upptäckte jag att min krukodlade ros, hux flux, hade ett helt utslaget bladverk. Med krukan inlindad i plast och med skyddande tujakvistar kring foten har den tillbringar hela vintern ute på altanen, väl skyddad i ett lugnt hörn. Jag blev verkligen överraskad av att den redan hunnit så långt. Och jag känner mig mycket osäker på vad jag skall göra nu. Skall jag klippa ner den eller skall den få fortsätta och växa som den vill. Känns fel att börja klippa i den när den redan hunnit så långt men om den får fortsätta blir kanske blomningen dålig. Är det någon som vet vad som är bäst att göra?  

Regn

Lagom till helgen kom regent. Så det blev inget trädgårdsarbete denna helg heller. Men det går att njuta av sin trädgård ändå. Regndroppar kan vara vackra. Speciellt när knoppar brista. Och det är alltid vackert och njutbart när forsythian slår ut.

I stället för hårt arbete i trädgården har jag plockat fram påskpyntet, både ute och inne. Kaprifolen, som klänger längs vårt altanräcke, har jag pyntat med färgglada fjädrar. Just nu ser fjädrarna väldigt ledsna ut men det räcker med en liten vindpust och lite sol så blir de fluffiga och fina igen. Det gäller dock att surra fast dem ordentligt. Fjädrarna är poppis både hos katterna som gillar att leka med dem och hos fåglarna som gärna tar dem till sina bon. Det får de - men först efter påsk.

Våren går "all in"

Tyvärr satte ryggen stopp för trädgårdsarbete den här helgen också så det fick bli långa promenader istället. Och då prickade jag av följande vårtecken:

blåsippa

vitsippa

tussilago

citronfjäril

strandskata

rabarberknopp (i trädgården)

Jag kan inte påminna mig när jag hittade vitsippor i mars senast. Våren går verkligen "all in" men det är lite tråkigt om allt kommer på en gång så man inte hinner njuta av den. Till och med slånbären och fruktträden är på väg att spricka ut.

Det var verkligen härligt väder och alldeles vindstilla för en gångs skull. Det såg ut som sommar och jag blev till och med sugen på att bada i det klara och spegelblanka havet.

Och lågt vatten var det. Det gick att korsa hela vikar utan att bli blöt om fötterna.

Men nu måste ryggen bli bra för det kliar i fingrarna. Nu vill jag sätta igång med vårbruket!

Brrr - kallt

Det vill sig inte riktigt med vårvärmen. En bister vind gjorde helgen rysligt kall trots att solen lyste. Och även en katt med tjock päls tycker om att komma in och värma sig emellanåt. Lite värmande sol på magen är aldrig fel, tycker Zingo.

Så kylan (och en ond rygg) satte stopp för några längre pass i trädgården. Lite rensning av rabatterna blev det men inte så mycket som jag hade hoppats på. Och några krukor med påskliljor och vita bellis blev det också.

Apropå påskliljor. De små minipåskliljorna började slå ut förra veckan och nu är också de stora på bra väg att slå ut. För en gångs skull kommer de nog att blomma till påsk. 

Men av mina hyacinter blev det ingenting. Någon har ätit på dem! Har aldrig varit med om att någon har mumsat i sig dem förut. Undrar vem det är? 

Vår inne, vår ute

 

Nu har mina plommonkvistar slagit ut i blom! Och bredvid håller en stor blank kastanjeknopp på att titta fram. Jag gillar blandningen av tulpaner och grenar och speciellt mycket gillar jag när tulpanerna blir så här långa och börjar böja sig mjukt ut över vasen. Det är ju inte alltid de blir sådana, många bara vissnar och skrumpnar ihop utan att växa en endaste centimeter. Lite konstigt tycker jag eftersom jag sköter alla precis likadant.

På grund av ryggskott kunde jag inte göra så mycket helgen som gick. Men med rak rygg lyckades jag att "tappa" ner några penséer i ett par krukor. Krukor som fortfarande var fyllda med höstens ljung. Så de har haft det lite varmt om fötterna den första veckan. Men till helgen hoppas jag att kunna ge dem lite mer omsorg och plantera ut dem på riktigt och skaffa några fler.

Och de första minipåskliljorna har slagit ut!

Otur!

Att få ryggskott lagom till att det är dags att sätta spaden i jorden är inte roligt. Speciellt inte när säsongen börjar ovanligt tidigt. Förra året vid den här tiden såg det ut så här ...

 

 

 

Och kylan höll i sig och det var minusgrader varje morgon. Det var första gången som jag inte hade vare sig penséer eller påskliljor till påsk (penséer var det inte någon idé att sätta överhuvudtaget utan det var bara att gå direkt på sommarblommorna).

 

Så nu är längtan efter färg och blommor mycket stor. Och då händer det här! Men det är inte så mycket att göra (sjukgymnasten har tipsat om övningar samt rått mig till att "var inte övermodig" så det blir att ta det lite lugnt). Till vidare får jag hålla till godo med de här inspirationsbilderna från Floradania. 

 

 



Floradania

Floradania

 

 

 

Floradania

 

Inflyttningsklart!

Varsågod! Nu är holken städad och klar för inflyttning. Förra året var det en talgoxe som hann först. Spännande att se vad det blir i år.

Tidigt med både det ena och det andra

Han ser lite lurig ut, Zingo, där han ligger på sin favoritplats på ryggstödet till "finsoffan". Nästan så man tror att han har en räv bakom örat. Men det har han inte - utan årets första fästing! Upptäckte den i mitten av veckan så jag tror det är rekord. Fästingar redan i februari!!!

Och krokusarna är också rekordtidiga hos mig. Jag har kall och tung lerjord så de brukar inte titta upp förrän solen har hunnit och värma upp jorden, någon gång i april. Men nu har de redan kommit så här långt och det har inte varit särskilt soligt eller varmt den senaste veckan.

Men julrosorna blommar som alltid tidigt och börjar faktiskt att sjunga på sista versen.

Och här är en som väntar otåligt på att få hjälpa matte i trädgården. I dag blev det bara lite lek för det var kallt och blött. Men snart kan vi kanske börja rensa i rabatterna ... och jaga ett och annat löv och grässtrå.