Mycket vatten ...

... är det!

Nu är det svamptider igen. Och visst är det kul att plocka svamp. Det är lite som att gå på skattjakt. Och man blir alltid lika glad när man hittar ett ställe som är alldeles gult av kantareller.

Tidigare i sommar har det faktiskt varit för torrt (svårt att tro) för att det skulle finnas svamp i större mängder. Men de senaste veckornas regnande har satt fart på svamparna och senaste turen i svampskogen gav flera liter. Men rensandet är inte lika roligt. Och man blir alltid lika häpen över hur lite det blir kvar när allt vatten är borta. När de är rensade och sköljda lägger jag svampen i stekpannan och låter allt vatten ånga bort. Sedan fryser jag in den i portionsförpackningar. Härligt att plocka fram till biffen i vinter eller att göra varma smörgåsar av.

Så nu blir det en tur i svampskogen varje vecka tills frosten kommer.

När man får oväntat besök ...

... skall man visst bjuda på kaffe. Men jag tror inte den här bistra herren (?) var särskilt intresserad. Jag hittade honom i går morse när han var på väg in i vardagsrummet. Jag undrar vart han var på väg. I stället fick han en liten åktur på sopskyffeln till närmaste buskage. Det är kul att bo nära naturen.  

 



Maffiga!

Dahlior har aldrig funnits i min trädgård. Det där med att gräva ner, gräva upp och vinterförvara knölar har aldrig varit min grej. Alldeles för besvärligt och tidskrävande. Men i takt med att dahlian har blivit allt mer populär och dykt upp i färggranna reportage i trädgårdstidningar och i stora krukor hos plantskolorna har jag kastat allt mer längtansfulla blickar efter dem. Och när jag insåg att de gick att odla i kruka så var jag fast. Ju större och maffigare blommor - desto bättre.

Jag låter dem stå ute i sina krukor tills första frosten tar dem. Sedan klipper jag ner dem jäms med jorden och ställer in krukorna i förrådet (mörkt och torrt). Där får de stå till februari/mars då jag tar in dem i huset (lite bökigt men det får gå) och ställer dem ljust och varmt och börjar vattna jorden lite försiktigt. Efter några veckor börjar de första gröna bladen att titta fram. Lätt som en plätt! 



Konstig sommar

Det har varit en konstig sommar i år. I och med att det varit så kallt så är det först nu som växterna har fått upp farten och det har gjort att jag tillbringat mindre tid i trädgården än på länge. Bönor och ärtor fick jag så om tre gånger innan de grodde och först nu har de börjat blomma. Man undrar ju om man hinner att skörda innan frosten kommer.

Sedan blev vår ena katt sjuk och vi var tvungna att göra oss av med honom och vi hade bara Oliver kvar. Det var mycket sorgligt och redan efter en vecka tyckte vi att det blev väldigt tomt. Så nu har vi hämtat hem två yrväder. De bidrar också till mindre trädgårdstid (och datortid. Man får inte ha datorn för sig själv). De står för underhållningen numera. Hela familjen kan bara sitta och titta på dem när de river huset och leker som bara kattungar kan göra.

Svårt att fånga dem samtidigt på bild. Man får passa på när de sover.

Jul redan?

Nästan alltid sparar jag mina amaryllislökar från julen och försöker få dem att blomma igen. Aldrig att jag har lyckats! Senast blev jag så trött på lökarna med de långa skraltiga bladen så jag dumpade dem på en avlägsen plats i trädgården. Döm av min förvåning när jag plötsligt såg två stora blommor titta fram bland gräset. Så här fint blommar min amaryllis nu. Receptet för att få dem att blomma igen är tydligen att slänga ut dem och negligera dem fullständigt.