Full fart i holken

Tur att man inte är småfågelsförälder. Ett sånt jobb!

Vi har en holk på lekstugan, i ögonhöjd, och kan följa familjen Talgoxe på nära håll. Det är fantastiskt vad uthålliga föräldrarna är. De flyger ut och in flera gånger i minuten och ibland krockar de i hålet. Och ibland även  med mig. När jag är i kökslandet så flyger de så nära så jag känner luftdraget.

Förra veckan lyckades vi ta ett kort in i holken med mobilen. Nu, en vecka senare är de lika stora som föräldrarna och har full fjäderdräkt. Är nog inte långt kvar tills de flyger ut.

Datorer gör en vansinnig! Kan numera inte uppdatera bloggen från min egen dator utan får låna en annan. Hur kan det vara så?

Hur som helst. Tänk om det var möjligt att doftblogga. Då skulle ni känna hur underbart min doftolvon doftar nu. Synd bara att den blommar så kort tid.

Vad gör jag nu? Förra våren fick jag en vacker blomsterbukett med en trollhasselgren (tror jag!). Efter att ha haft den som dekoration i flera veckor upptäckte jag att den hade fått långa rottrådar. Så jag tog med den ut och stack ner den i rabatten runt knuten, mest för skoj skull. Och förra sommaren såg den mer död än levande ut och jag tänkte slänga den, men glömde av det. Så döm av min förvåning när den står där grön och frisk och ser ut som om det finns hopp om livet. Skall den få stå kvar? Hur stora blir de? Jag hade ju inte tänkt att få ett träd alldeles vid knuten. Samtidigt känns det synd att flytta den nu när den har satt fart.

 

 

PS! Den överlevde! Ingen har smaskat på min enda tulpan! Första gången någonsin!

Hej!

Är det någon som vet vad man gör när man har problem med Blogger? Jag kan inte publicera bilder, får bara en massa konstiga felmeddelanden. Hopplöst!

Igelkottar!

Att vakna till regn och kyla gör ingen glad. Men om man möter sådana här små sötnosar när man är ute och hämtar tidningen blir starten på dagen helt annorlunda.

Vad är det som gör igelkottar så söta? Taggarna? Eller den svarta nosen?

De här två stod och åt fågelfrön som ramlat ner från fröautomaten och de mumsade en bra stund. Katterna satt en bit ifrån och tittade lojt på (har nog lärt sig den hårda vägen att det inte är mat).

När de var mätta försvann de in under altanen där de brukar hålla till.

Någon vidare bild blev det inte men vad kan man vänta sig halv sju på morgonen med fel objektiv, inga glasögon och iklädd bara nattlinne och åtta plusgrader?

Inburad

För mig är det omöjligt att ha tulpaner. Rådjuren äter upp dem med en gång. Så därför blev jag väldigt förvånad när jag upptäckte den här gula tulpanen i en av rabatterna. Hur har den överlevt? För att rädda den i all hast satte jag en bit grönt ståltrådsnät runt den. Inte vackert men på lite håll syns det inte. Men nu när jag tittade ut genom fönstret hade den skjutit i höjden så att hela blomman stack upp utanför nätet. Håll tummarna för att den klarar sig! 



5 dagar ...

... tog det för rädisorna att komma upp! I tisdags sådde jag de första fröna och när jag lyfte på locket till drivbänken idag var där en lång rad med stora rädisblad. Att det kan gå så fort!

Idag åkte de första potatisarna i jorden. Två rader Amandine blev det. Det är en fransk gourmépotatis med tunt skal. Den är jättegod att äta som den är eller att rosta den i ugnen. Det är tredje året jag har den. Den ger inga jätteskördar men det gör inget. Jag odlar för känslan och den goda smakens skull, inte för att jag skall ha potatis hela vintern.

Nu börjar det äntligen bli lite färg i trädgården. De första gullvivorna har precis slagit ut.

Och ormögat blommar som en blå matta. Just nu går det så fort så man hinner nästan inte med. Ena dagen är det tomt i rabatten och innan man hunnit notera att det börjat blomma har det nästan blommat över. Tur att det är ljusa kvällar så man hinner gå en inspektionsrunda efter jobbet.

Äntligen ...

... sol och värme och de första fröna i jorden!

Under pallkragen skall (förhoppningsvis) inom kort titta upp späda rädisor och frasig sallat. Och lite senare smakrika och krispiga morötter. Något att se fram emot.

Under duken är sättlökarna i startgroparna. Jag brukar köpa en påse med blandade sättlökar: gul-, röd- och silverlök så jag får lite olika sorter. Sättlökarna är värmebehandlade och skall inte gå i blom (vilket inte fungerar till 100%. Alltid är det någon rackare som sticker i höjden och börjar blomma). Men lök är tacksamt att odla. Jag brukar få så mycket att det räcker större delen av hösten.

Och till kommande helg kommer det att bli årets första rabarberpaj!